23:05:00
Repetition inför nationella i historia - källor
Inom historia så är källor och källkritik kanske t.o.m viktigare än i andra ämnen. Källkritiken kommer också ursprungligen från just historian
Detta beror på att allt inom historia bygger på att vi har källor som på något sätt berättar vad som hänt. För att veta hur människorna under medeltiden hade det så måste historiker hitta olika källor som på något sätt visar detta. Om olika källor visar olika saker så måste historikern försöka se vad de flesta källorna säger och även vara källkritiska för att ta reda på vad som stämmer.
Exempel på historiska källor
- Föremål/kvarlevor (ex. skelett, byggnader)
- Berättande källor (ex. brev, artiklar, dagböcker, berättelser)
Skriftliga källor kan delas in i:
- Skriftliga = texter skrivna av personer
- Muntliga = intervjuer med personer
Detta beror på att allt inom historia bygger på att vi har källor som på något sätt berättar vad som hänt. För att veta hur människorna under medeltiden hade det så måste historiker hitta olika källor som på något sätt visar detta. Om olika källor visar olika saker så måste historikern försöka se vad de flesta källorna säger och även vara källkritiska för att ta reda på vad som stämmer.
Exempel på historiska källor
- Föremål/kvarlevor (ex. skelett, byggnader)
- Berättande källor (ex. brev, artiklar, dagböcker, berättelser)
Skriftliga källor kan delas in i:
- Skriftliga = texter skrivna av personer
- Muntliga = intervjuer med personer
När vi hittar olika källor som berättar om hur det var att leva på medeltiden så är nästa steg att vara källkritiska kring dessa. Detta gör man för utröna om källorna är trovärdiga eller inte.
Grundläggande frågor som källkritiken ska ge svar på:
- Är källan äkta eller en förfalskning?
- Var kommer informationen i källan ifrån?
- Från vilken tidpunkt är källan?
- Berättar källan allting eller utelämnar den något?
Tar man reda på svaren på detta så har man en ganska bra uppfattning om källan är trovärdig eller ej.
För att få svaren på frågorna ovan så kan man ställa en rad källkritiska frågor om sin källa:
För att få svaren på frågorna ovan så kan man ställa en rad källkritiska frågor om sin källa:
- Vem har skrivit källan och i vilket syfte?
- Är det risk att källan tar ställning för något (tendentiös) eller
är källan neutral?
- När skrevs källan? Ju närmare i tid till det inträffade som
som källan skrevs desto bättre.
- Finns det fler källor som styrker min källa?
- Är källan en förstahandskälla (ögonvittne) eller en
andrahandskälla? (fått det återberättat)
- Är källan beroende av andra källor? Allra helst vill vi ha
källor som inte är beroende av andra källor för att kunna
beskriva något.
Om vi ställer oss dessa frågor så kommer vi få svar på de första fyra frågorna här ovan. Då har vi också fått en ganska god bild om källan är äkta eller inte.
Slutsatsen man bör komma fram till är då:
- Källan är trovärdig = vi bör kunna använda den
eller
- Källan är inte trovärdig = vi bör söka andra mer trovärdiga
källor.
andrahandskälla? (fått det återberättat)
- Är källan beroende av andra källor? Allra helst vill vi ha
källor som inte är beroende av andra källor för att kunna
beskriva något.
Om vi ställer oss dessa frågor så kommer vi få svar på de första fyra frågorna här ovan. Då har vi också fått en ganska god bild om källan är äkta eller inte.
Slutsatsen man bör komma fram till är då:
- Källan är trovärdig = vi bör kunna använda den
eller
- Källan är inte trovärdig = vi bör söka andra mer trovärdiga
källor.
Frågan var: Vad är större till ytan, Gottland eller Vänern?
Slutsatsen bör bli: Är dom två källorna trovärdiga eller icke trovärdiga?
Ganska självklart svar dock....
- Historiska källor
- Källkritik inom historia
Som sagt, se dessa! / Mattias